Året 2012 lider mot sitt slut (när jag började skriva, när jag var klar var det över), det är dags att sammanfatta mitt första år som Travnörden, okej det har inte gått ett helt år riktigt sen jag startade bloggen, men så när som på några dagar, den 3e Januari är det ett helt år. Och nu tänkte jag försöka sammanfatta det året, hur det har varit att vara Travnörden i ett år helt enkelt.
Jag var väldigt nervös för att starta bloggen, gick och funderade på det i säkert upp emot en månad innan jag vågade, tyckte inte att jag hade något att komma med först, att jag liksom inte hade rätt att starta travblogg på nått vis. Men så vågade jag till slut och jag har inte ångrat det en sekund!
I början gick det lite trögt, jag hade kanske ett dussin läsare om dagen som bäst, men jag kämpade på och försökte hitta stil, både min egen och bloggens. Det var när jag skaffade twitter, det var nog runt en månad efter bloggen, som saker och ting började hända. Min blogg och min twitter hör liksom ihop.
På twitter gick det också lite trögt i början, en av min första följare, om inte den allra första var Limpo (@Limpotheking) en trevlig kille som jag haft många roliga konversationer med, det var också tack vare Limpo som jag hittade till det underbara Travspelet som finns på http://travzonen.se I somras var vi båda på Lindesberg samtidigt utan att lyckas träffa på varandra.
En annan av mina tidigaste twitter följare var Travtränare Peter Walltin (@PeterWalltin) som kom som 3-4e följare men som sen blev väldigt het på avföljarfingret och följde och avföljde mig med jämna mellanrum fram till för några månader sen. Nu är han kvar. Honom har jag dock träffat på några gånger ute i verkliga livet, ja det vore väl snudd på konstigt om det inte vore så, med tanke på att han håller till på Örebro travet och jag är där rätt ofta, varje travdag och annars med ibland!
Ivar (@Stall_Travtips) var en annan tidig följare, han har puffat mycket för mig och gett mig mången ffse och många omnämnanden och retweets, jag har fått många följare tack vare honom tror jag och är mycket tacksam för det. En annan följare som kom ganska tidigt och som jag är mycket glad att jag har är Andreas (@TravExperten) han har alltid gett mig mycket beröm, han utnämnde mig till QOTB, Queen Of Trotting Bloggers, han är grym!
Men bara för att ni inte blivit personligt omnämnda betyder det inte att ni inte är betydelsefulla för mig, jag älskar och uppskattar alla mina följare och läsare, ni är underbara! Tack för att ni finns! Utan er skulle jag inte kämpa på med mitt twittrande och bloggande. <3
Jag har besökt inte mindre än två nya travbanor i år, Åmål i sommras på V86, då kom en häst lös när en skalm gick av och kusken trillade ur sulkyn, och skenade säkert runt minst tio varv runt på banan innan dom tillslut fick fatt i honom. Och Färjestad nu på höstkanten, Victor hade slitit sönder en grimma och dom hade nån bra sort i travshopen där, den finns visst bara där och då passade det bra att vi åkte dit. Så nu är totalen uppe på åtta olika banor, dom flesta fler än en gång.Jag har lyckats med att INTE känna igen Erik Adielsson utan hunnit tänka, "vem är det där som pratar med Stig H" innan det kopplade, han hade inte kördressen på, får skylla på det. Det var i sommras på Lindesberg. Bara en stund senare lyckades jag däremot känna igen Björn Goop genom att jag såg nederkanten på en t-shirt genom spjälorna på staketet vid inskrivningen/stallbackscafet,( jag stod nedanför och såg därför inte mer än så av folk som kom gående där uppe) det var typ amerikanska flaggan tror jag, jag såg tröjkanten, tänkte, det där är Björn Goop och mycket riktigt var det han som gick in på inskrivningen. Han måste ha haft den på på nått sommarsurr eller nått, annars vet jag inte varför jag skulle lyckas med det.
Det är inte så lätt att känna igen aktiva, nu ska jag inte skriva "utan kläder" det kommer garanterat att misstolkas, men utan kördress, det vill säga civilklädda. Jag tror det var samma dag på Linde som tidgare, det var på Lindesberg iallafall, som jag knappt kände igen Jorma Kontio civilklädd med en liten scarf om halsen komma farande uppför trappan och in på inskrivningen, jag antar att körsvennsrummet är i samma hus.
I övrigt har jag väl inte haft så mycket dumheter för mig, jag har inte spelat så mycket eftersom jag inte är en sån som spelar så mycket, men lite mer än jag brukar har det blivit, med blandat resulat. Sen vi flyttade hit till Hallsbergs trakten har det såklart blivit mycket mera trav både tävlingar och mera vara i stallet hos Victor och dom andra. Jag har blivit mera hästvan, jag har väl för det mästa haft hästar runt mig på nått sätt i nästan hela mitt liv, med antingen släktingar eller kompisar som haft häst, så jag var inte helt ovan vid hästar innan heller. Men jag är mer van nu, och finns det nått mysigare än att känna varm mjuk hästpäls mot kinden, eller en silkeslen mule under fingrarna.
Jag har fått mycket fin respons på bloggen, inte så många kommentarer i bloggen, men det är inte så viktigt, för jag har fått så himla mycket fina ord på twitter och liknande i stället. Speciellt sen jag började med att skriva krönikor, då fick hela bloggen ett litet lyft. Jag minns min första krönika som jag skrev, "Konsten att tippa trav" heter den, jag fick ett enormt fint gensvar för den. Sen har dom kommit då och då krönikorna och berömmet har aldrig uteblivit. Det är härligt att bli uppskattad.
Nått jag lärt mig med tiden med bloggen och twitter, är att våga skriva mina åsikter och att våga stå för dom, det är många som bara hasplar ur sig massa saker och sen inte står för vad dom säger. Men det är nått jag märkt att jag börjat våga mer och mer, verkligen säga vad jag känner och tycker, och stå för det! Och det har hjälpt mitt självförtroende och min blygsel, jag har blivit mindre blyg i verkliga livet genom att våga ta för mig på twitter och skriva vad jag tycker i bloggen. Och så har jag ju skrivit någon väldigt personlig krönika också, den om spelberoende, det krävdes lite mod för att våga göra det.
Jag minns känslan första gången jag fick en reetweet av Björn Goop, det var så grymt häftigt, just då var det det största jag upplevt på twitter, men sen dess har det blivit ett antal retweets och favoritmarkeringar, men jag blir fortfarande lika glad varje gång. Samma känsla infann sig när jag blev omnämnd av Erik Adielsson, det var också oerhört stort, han tackade för beröm han fått från mig och några andra. Lika glad blev jag när jag fick en retweet av Peter Henriksson för ett tag sen, det tyckte jag var häftigt.
Jag tycker att jag har ofattbart många följare på twitter, 343st tror jag. Det känns så ofattbart att lilla jag ska ha så många följare, jag tyckte det var mycket när jag hade 70st och när jag nådde över 100! och sen 200, sen helt plötsligt var det uppe över 300st. Och jag tycker att jag har några riktigt coola följare också, tex Anders Lindqvist, Stall Kennys Andelshästar, Sebastian Hedblom, Jim Oscarsson och Lennart Persson. Jag blev riktigt chockad när jag fick se att Jim Oscarsson börjat följa mig, jag trodde inte det var den Jim Oscarsson men så när jag klickade in så fick jag se att det ju var han, då nästan tappad jag hakan. Så coolt! Jag vågar knappt tänka på vad som skulle hända om Erik Adielsson eller Björn Goop skulle följa mig, jag tror det finns risk för att jag skulle svimma då faktiskt!
Jag är oerhört glad och stolt över hur långt jag kommit med bloggen och twitter på ett år, ja lite mindre än ett år till och med, alla följare jag fått, alla läsare på bloggen, första gången jag hade över 100 läsare en och samma dag på bloggen, det var stort. Nästa steg blir att försöka utvärdera hur bloggen fungerat och fundera ut vad jag kan förbättra inför nästa år. Designmässigt och upplägget på inlägg och liknande.
Jag hoppas att Victor ska komma igång och starta nu det här året, eller jag vet att han kommer komma igång, Grattis på födelsedagen förresten gubben! Han är som en björn i sin tjocka lurviga vinterpäls. Karleden är snart bra och han kommer snart vara på banan, kvalad är han ju!
Mitt ända nyårslöfte är att fortsätta kämpa med bloggen och att inte glömma bort att kärleken är viktigast i livet, och kärleken till travsporten näst viktigast!
Gott Nytt år!
/Sandra, Travnörden!
/Sandra, Travnörden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar